Kommer snart november 30, 2009

Jag har tidigare läst Katarina Wennstams båda romaner Smuts och Dödergök och i januari är det dags för sista delen i denna trilogi; Alfahannen. Katarina Wennstam var tidigare kriminalreporter på SVT men bytte bana och började skriva böcker om allt hon såg på rättegångar och brottsplatser. Hon skriver ofta om mäns våld mot kvinnor och har också engagerat sig i hur kvinnor och flickor behandlas i rättssystemet. De två tidigare böckerna var mycket spännande och engagerande, jag hoppas att Alfahannen kommer att fånga mitt intresse lika mycket. Läs mer om boken på förlagets webbsida.

Nytt från gammal favorit. september 23, 2009

En av mina favoritförfattare när jag var yngre var Michelle Magorian. Med böcker som Godnatt Mister Tom, Hemlängtan, En liten kärlekssång och Plats på scen har hon gjort sig känd för att skildra livet för evakuerade barn i Storbritannien under och strax efter andra världskriget. En liten kärlekssång har jag vågat mig på att läsa om i vuxen ålder och den höll fortfarande måttet – med råge. Därför blev jag överlycklig när jag läste att Magorian nu kommer ut med en ny roman i samma anda som de tidigare. Ser med stor förväntan fram emot att läsa Tystnad, tagning som beskrivs som en gripande thriller:

”Henry är fjorton år och bor i Storbritannien 1949. Han saknar sin pappa som dött i kriget. För att fly från vardagen och sin styvpappa går han på bio så ofta han kan. Här träffar han mrs Beaumont som lånar ut en kamera till honom. En dag när Henry framkallar en gammal film som han hittat, gör han en hemsk upptäckt.” (Btj)

Snart på ett bibliotek nära dig!

Otäckt spännande. september 1, 2009

Jag gillar verkligen Ian McEwan och har läst alla hans nya böcker, så varför inte gå bakåt och läsa de tidigare? Jag läste alltså Oskulden från 1990.
Den börjar som en kärlekshistoria i efterkrigstidens sönderbombade Berlin, mellan en engelsman, ung och oskuldsfull och en några år äldre och erfarnare kvinna. Han jobbar inom underättelsetjänsten tillsammans med amerikanare som spionerar på ryssarna. Kvinnan har en exmake som dyker upp då och då…

Man behöver nästan utfärda varning för den otäcka spänning som den här kärleksroman utvecklas till. Det är dessutom en lika bra McEwan-roman som alltid, med hans enastående sätt att gestalta levande människor.

Blod. augusti 19, 2009

Att läsa Åsa Anderberg Strollos första bok Bryta om var som ett slag i magen. Jag gick med en oro i kroppen flera dagar efter det att boken var utläst.

Nu är hon aktuell med sin andra bok, som heter Blod. Den handlar om Ida, 14 år, som av en slump hittar ett brev på sin mammas skrivbord. Ett brev till hennes mamma. Från Manne. En man som undrar om det inte är han som är pappa till Ida? Idas värld ramlar så klart sönder. På sin webbsida skriver Åsa att Blod ”är en historia om relationer och om livet, som ju ofta handlar om att resa sig efter att man fallit omkull. Om att försonas, reda ut missförstånd och inte minst hitta sina egna, nya sanningar.” Precis som med Bryta om tror jag att både ung och gammal har behållning av att läsa Blod.

Här kan du läsa ett utdrag från boken.

Inget märkvärdigt, eller? juni 26, 2009

I sammanhang där Helle Helle nämns dyker ofta Hemingway också upp. Jag är inte speciellt förtjust i Hemingway, tycker varken det ena eller det andra om hans böcker. Däremot är jag mycket förtjust i Helle Helles böcker. Nyligen läste jag Hus och hem. Den handlar om Anne och Anders som har flyttat från Köpenhamn till hus i ett samhälle söder om staden. Nu försöker de skaffa barn. Anne tar också upp bekantskapen med vännerna från förr, Anita, nu med man och barn, och Charlotte, fortfarande singel. Men allt är inte som förr.

Jag frågade en kollega om hon hade läst Hus och hem, men nej, det hade hon inte. Hon hade läst en av Helle Helles andra böcker, vilken uppfattade jag inte, men som hon sa var det ”inget märkvärdigt” med den. Precis så är det! Det är nog det som jag tycker så mycket om, för även om de inte  är särskilt märkvärdiga dröjer de sig kvar, skaver lite liksom. Helle Helle beskriver ofta en vardag som säkert känns bekant för de flesta. En vardag som verkar ganska tom och slentrianmässig, men som ruvar på tunga och mörka  känslor. Känslan av att de flesta av Helle Helles karaktärer är oförmögna att bryta upp, gå vidare eller på något annat sätt förändra sina liv är också påtaglig. De är liksom låsta. Det skrämmer mig, för jag kan inte låta bli att fundera på om det också gäller i verkligheten. Få dig ett smakprov här.

På Älmhults bibliotek finns också Helles senast översatta roman, Ner till hundarna. Den står redan på min sommarlista!

500 sidor med Kurt Wallander. juni 12, 2009

I augusti kommer Henning Mankells 11:e deckare om Kurt Wallander, Den orolige mannen. Det skulle bara bli 10 deckare med Wallander och på senare år har Mankell skrivit deckare om andra poliser. Men nu kommer det alltså en deckare med Kurt Wallander igen. Trevligt för alla oss som gillar Kurt Wallander!

Men sedan blir det nog inga fler deckare med Kurt Wallander för Mankell har sagt att han i den här boken kommer att göra det omöjligt för Wallander att dyka upp igen, dock utan att han dör… Ska bli spännande att se hur han löser det…

En favoritförfattare har gått ur tiden. juni 9, 2009

I förra veckan läste jag i DN en artikel om att fantasyförfattaren David Eddings har gått bort. I artikeln beskrivs Eddings som författaren som gjorde fantasyn rumsren och populär. Jag har valt att inte beskriva de mer nedlåtande sakerna som skribenten skrev om hans böcker.

Eddings för mig öppnade en helt ny värld av böcker och läslust. Jag vet inte hur många gånger jag läste serien om Belgarion (som börjar med Stenens väktare) och många av de andra böckerna som Eddings tillsammans med sin fru Leigh skrev. Det var som att jag aldrig fick nog utan bara var tvungen att läsa mer och mer. Utan de böckerna hade jag nog inte alls läst lika mycket som jag gjorde då och jag bär med mig de läsupplevelserna än idag. Det är något speciellt med de böckerna och kanske är det i sommar dags att damma av böckerna från hyllan igen och läsa om dem för 15:e gången.

Att öppna en bok och riktigt sjunka in i historien och släppa allt annat, det är en underbar känsla som bara uppenbarar sig då och då. Sen om det inte är finkultur eller något liknande struntar jag helt i!

Joyces dagböcker. april 16, 2009

Få författare tilltalar mig så som Joyce Carol Oates gör. Jag har fortfarande några av hennes böcker olästa, men så är hon också oerhört produktiv. Nu ges hennes dagböcker från 1973-1982 ut på svenska. I gårdagens Babel berättade Joyce att tid är viktigast av allt. Tid till att tänka. Annars skulle inga berättelser komma till. Och det går bara att tänka när allt är tyst runtomkring. Sådant som musik och tv stör. Det är en lugnande tanke, tycker jag, i denna tid av ständiga intryck överallt ifrån. Därför ser jag mycket fram emot att läsa dessa dagboksanteckningar, för jag tror verkligen att jag kommer att känna mig själv bättre efteråt.

Jag får dock ge mig till tåls till maj då boken kommer. Så länge kan du läsa mer om den på förlagets webbsida.

Längtan efter att förlora sig själv… mars 6, 2009

Om ett par veckor, närmare bestämt den 20 mars, kommer Jonas Bruns nya bok Det amfibiska hjärtat. Hans första roman Den andra tiden blev jag mycket förtjust i. En kort hållen, mycket precis roman som ändå lämnade plats för en oändlig fantasi. Då stod ett barn och ett sommarlov i centrum. Det amfibiska hjärtat verkar vara något helt annat:

”‘Allting har kommit ur havet. En dag kan det välja att återvända.’

Så skriver T sedan han funnit en gammal plansch på sin institution föreställande ett för honom okänt djur: amfibien. T:s beundrade mentor, professor M, har dragit sig tillbaka och lämnat honom i en allt större isolering och osäkerhet, men den havslevande, dubbelkönade amfibien väcker hans fascination, ja snart en besatthet, och sökandet efter den får honom att resa söderut. Han beger sig först till Vatikanens bibliotek i Rom, där forskningen i äldre zoologiska verk leder honom tillbaka till antiken – men ensamheten och frågorna tätnar, samtidigt som idealbilden av amfibien växer sig allt starkare: en utopisk flockvarelse som inte känner individens avskildhet, en obegränsad androgyn, en gryningens hemliga landstigare, en okänd släkting… Finns amfibierna eller är de en fantasi? Vill de honom något?” (www.albertbonniersforlag.se)

Jag hoppas och tror i alla fall att jag kommer känna igen Jonas sparsmakade ton, hans behagliga tempo och den stillsamma berättarglädjen som lyser igenom bokstäver och meningar på varenda sida.

Böcker att spisa. februari 25, 2009

Idag var det premiär för Bokstunden med lunch på Älmhults bibliotek! Närmare 30 personer var det som kom för att spisa både böcker och paj. Det är sannerligen en svårslagen kombination! Var det någon som missade vad en bok eller författare hette eller kanske någon som är nyfiken på vilka böcker vi pratade om har ni listan här:

 Smultron och svek (Familjen kring La Stella) av Eva Swedenmark och Annica Wennström

 Hallon och hat (Familjen kring La Stella) av Eva Swedenmark och Annica Wennström

 Vinbär och vemod (Familjen kring La Stella) av Eva Swedenmark och Annica Wennström

 Den onda viljan av Karin Fossum

 Innan jag dör av Jenny Downham

 Den sista dagen av Caroline Giertz

 Boktjuven av Markus Zusak

Styggelsen: skräckroman av Amanda Hellberg

 … alla för en av Maria Adolfsson

 Dårens dotter av Mian Lodalen

 Dödergök av Katarina Wennstam