Förtrollande läsning

av Maria

efter.jpgsnygg.jpgvilda.jpgstor.jpg

Sträckläste ut Joyce Carol Oates nya ungdomsroman Efter kraschen tog jag mig samman, bredde ut mina vingar och flög iväg igår natt. Ännu ett exempel på Oates fantastiska berättarförmåga. Oates förtrollade mig först med Foxfire, en halvgalen bok om ett gäng tjejer på 60-talet (har jag för mig, det kan vara 50-talet också). Blonde är ju också en bok värd sin bokhyllsplats.

Men nu är det så att hennes ungdomsböcker har ända sedan den första kom på svenska 2003 också förtrollat mig. Generellt tenderar ju ungdomsböcker att problematisera de stora frågorna i livet som liv och död, kärlek och hat. Oates har en förmåga att få in nya perspektiv i alla sina ungdomsböcker (Vilda gröna ögon 2004,  Snygg 2005).

Det är mörkt, mörkt, mörkt men ändå hoppfullt. Ändå inte lika hoppfullt och happy ending som många andra ungdomsböcker idag. Det är skönt med böcker som inte alltid slutar på det lyckligaste sättet, för det är ju faktiskt så livet är.

Genom att läsa ungdomsböcker kommer jag ihåg hur det känns att vara fjortis, ensam och ångestfylld. Oates får mig att komma ihåg det lite bättre och på nya sätt. Hela tiden.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: