Rapport från Jorden år 2007.

av Emelie

halsningar.jpgbitter.jpg

I helgen har jag läst två läsvärda böcker. Hälsningar från ondskans axelmakter av Caroline Salzinger och Bitterfittan av Maria Sveland. Båda dessa böcker fick mig att bli riktigt otäckt berörd. Salzinger, som är en av Sveriges Radios utrikeskorrespondenter, har bland annat med ett fascinerande reportage om sitt besök i Pyongyang, Nordkorea i sin bok. Ett reportage som får östtyska Stasis metoder att framstå som milda. Jag inser att jag vet väldigt lite om Nordkorea och än mindre om det gamla perserriket Iran, om Irak, om Libyen och även om Kuba. Boken har sina svagare partier men överlag får jag ändå lite samma känsla som när jag läst exempelvis Martha Gellhorns gamla reportage.

Bitterfittan är (ju som av titeln att döma) till en början en ganska svart och tung bok. Det handlar om allt det där man i ett parförhållande vill förtränga för att själva vetskapen om det gör det så mycket svårare att vara två och lättare att vara ensam. Men jag tycker Maria Sveland ror i land med projektet, det behövs bra och uppriktig bekännelselitteratur (ja, fast det inte ska vara sådan så tolkar jag det bitvis så), eller romaner med bra budskap helt enkelt. Jag tycker bara det är lite trist att hon garderar sig med att kalla romanen ”Bitterfittan”, det är faktiskt lite för enkelt och förutsägbart.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: