Archive for april, 2008

april 30, 2008

Är det kärlek säg?

av Pernilla

Jag ska säga er att när jag såg den här boken avfärdade jag den först. Helena von Zweigbergk, tänkte jag, hon skriver ju deckare och det gillar jag inte. Men så var det någon som sa ”Ur vulkanens mun är minsann ingen deckare” och det rosa och lite turkosa omslaget lockade mig så i fredags bar det ändå av…

Helt tagen blev jag! Under lördagen var jag i princip okontaktbar för jag ville bara läsa färdigt. Språket är ganska enkelt men själva historien fullkomligt suger tag i en. Det är så här det är, tänker jag! Kort kan man säga att boken handlar om Mats och Anna som åker på en veckas semester till Sicilien för att försöka laga sin familj. I familjen ingår också Molly, 7 år, och Sebbe, 11 år. En gång var de lyckliga, men kärleken har sakta sipprat bort. Kvar finns bara ilska, frustration och skuld, denna enorma skuld! Egentligen blir jag ganska ledsen när jag läser den här boken, allt känns ganska hopplöst. Någon gång måste man ju komma till en punkt när det är försent att förlåta och fortsätta, eller…?

Samma fråga ställer jag mig när jag sett filmen Den man älskar . Lena (Sofia Ledarp) har undkommit sitt våldsamma äktenskap med Hannes (Jonas Karlsson). Hon har börjat om på nytt med ett nytt jobb och en annan man, Alf (Rolf Lassgård). När Hannes blir villkorligt frigiven möts han och Lena av en slump och Lena hamnar i ett känslomässigt kaos. Kan man verkligen älska någon som har gjort en så illa gång på gång? Är det kärlek eller är det någonting annat?

P.s. På förlagets webbsida kan du läsa ett utdrag ur boken, läsa en intervju med Helena m.m. och filmen kan du förstås låna på Älmhults bibliotek.

Annonser
april 25, 2008

Karin och Dolly – två generationers kvinnor.

av Pernilla

Så var det fredag igen… I onsdags firade vi Världsbokdagen så det stod härliga till. Karin Brunk Holmqvist kom och hälsade på och det var roligt att se så många av våra låntagare på en och samma gång! Karin berättade om sina böcker och karaktärerna i dem och delade med sig av små fadäser ur sitt eget liv. Ja, skratten bubblade lite varstans! Karin tycker att vi ska försöka skratta lite mer åt det som är jobbigt och svårt, då blir allt mycket lättare! Jag som ändå tillhörde den yngre skaran av publiken kunde kanske inte skratta igenkännande åt allt (mouche, stärka kjolen i sockerlag, varma vågor genom kroppen??) men den varma atmosfär som sänkte sig ner över samlingen gosade jag gärna in mig i.

Dolly i Hey Dolly av Amanda Svensson är nog mer min generations kvinna! Häromdagen slukade jag denna bok. Men jag måste nog ta och läsa den en gång till. Lite långsammare. Den är kort – bara 150 sidor – men poetisk så det förslår (på ett vardagligt sätt!). Jag gillade den starkt!

Den handlar om Dolly, en artonårig medelklasstjej, som bor med sin familj i Malmö. Hon är uttråkad både i sitt förhållande med pojkvännen och med sitt liv i stort. Hennes dagar går mest åt till att experimentera med cigaretter, alkohol och droger och så att fika med sina vänner. I brist på annat gör man saker som att röka tills man spyr…

Men jag gillar inte Dolly, jag hatar nog henne till och med… Hon är skitjobbig! Vulgär, elak och alldeles för mycket uppe i sig själv. Fast i mig gnager en tanke om att jag kanske är avundsjuk?! Jag önskar kanske egentligen att det fanns lite mer Dolly i mig? En Dolly som inte bara säger ja, utan NEJ! Och kärleksfull är hon ju på sitt sätt. Till exempel när hon lägger ut en annons på ebay där hon försöker sälja en av sina bästa vänners (en tjej som precis har försökt begå självmord) oskuld för att visa hur många miljoner snubbar det är som faktiskt tycker hon är snygg. Dolly raderar såklart annonsen när priset är tillräckligt högt – så får alla fula gubbar en känga också! Det gillar jag!

Läs också Aftonbladets intervju med Amanda Svensson.

april 20, 2008

Happy birthday!

av Pernilla

På onsdag firas Världsbokdagen över hela världen. Det var 1995 som Unesco utsåg den 23 april till The World Book and Copywright Day, en festdag där man firar böcker, författare, läsning och värnar om upphovsrätt och människors fria tillgång till information.

I Älmhults får vi besök av författaren Karin Brunk Holmqvist, som är känd för sina humoristiska krönikor och romaner. Hon kallar sitt program för ”Kärringarna lever kvar”, och kärringarna, ja, det är systrarna Tilda och Elida i boken Potensgivarna. Varmt välkommen till en kväll i bokens tecken kl. 18.30!

Om du vill veta mer om vad som händer runtom i Sverige på onsdag se webbplatsen för Unescos Världsbokdag.

april 18, 2008

En ny bekantskap?

av Pernilla

En av förra årets mest omdiskuterade böcker var Lionel Shrivers Vi måste prata om Kevin, som handlar om Eva som skriver brev till Franklin, sin f.d. make. Brev, i vilka hon försöker förstå hur deras son Kevin kunde skjuta ihjäl sju av sina skolkamrater och två anställda. Då hann jag aldrig med att läsa den.

Nu har Lionel Shrivers skrivit en ny bok som börjar med en kyss. Om Dagen efter skriver Ulrika Kärnborg i DN:

”Så därför tror jag att Dagen efter är en roman, inte så mycket om vad som händer när man följer eller ignorerar ett ödesdigert infall, utan om de flesta människors omättliga, och stundtals tragiska behov av ”någon”, det vill säga en partner som man kan leva hela livet med.”

Lionel Shriver är helt enkelt en författare som jag ser fram emot att bekanta mig med…

april 9, 2008

En djävulsk historia.

av Pernilla

Jag tror att jag har fått en ny favoritförfattare. Igår började jag läsa ALMA-pristagaren Sonya Hartnetts bok Jag är djävulen (du hittar den på vuxenavdelningen). Nu längtar jag bara till tågresen hemåt så att jag kan fortsätta läsa om Kitten, en ung man, som bekantar sig med det nyinflyttade paret i huset bredvid. Jag har inte hunnit så långt ännu, men så mycket kan jag säga att Kitten verkar djupt störd, och hans uppsåt är inte vänligt. Om det är medvetet eller ej återstår att se.

En ”gastkramande thriller” utlovar förlaget. Förra veckan berättade en kollega för mig att hon faktiskt var tvungen att sluta läsa när hon kommit ungefär halvvägs. Den blev för otäck. Vi får se om jag håller hela vägen. Men jag har redan fått en Joyce Carol Oates-känsla och det gör mig lycklig!

april 1, 2008

Bildromaner – kan det va nåt?

av Pernilla

Johanna Rubin Dranger (Fröken Livrädd & Fröken Märkvärdig) är aktuell med en ny bok. Alltid redo att dö för mitt barn heter den och handlar om föräldrarskapets olika sidor.

När jag läste om boken i morgontidningen gick det upp för mig att jag helt missat en genre i litteraturens djungel. Har ni hört talas om bildromaner? Det här är en sån. Tydligen är genren jättestor i USA och blir allt större här i Sverige om man får tro Johanna själv. Jag som trodde att det var serier jag hade läst?! Och jag antar att det finns en skillnad. Kan någon som vet förklara den för mig?

Ps. Jag gillar verkligen omslaget!