Archive for ‘Ungdomsböcker’

januari 18, 2013

Den mörka materian

av kristinkarlsson

Philip Pullman - Guldkompassen.Ibland när mörkret ligger som tätast kring husknuten och dagarna är korta så vill jag bara fly! Helst till en solig söderhavsö men när semesterkassan tryter så tager man vad man haver. Fantasy! Att inta en vertikal position och fly in i en annan värld för en stund är precis vad man behöver i vintermörkret.

 Under jul och nyår har jag plöjt böckerna om Den mörka materien av Philip Pullman. Första boken heter Guldkompassen och följs av Den skarpa eggen och Bärnstenskikaren. Böckerna handlar om den 11-åriga flickan Lyra som är föräldralös och bor på universitetet Oxford i ett land som liknar England, i en värld som liknar vår. Men Lyras värld skiljer sig på några punkter från vår väld, i Lyras värld går till exempel en bit av ens själ brevid en i formen av ett djur, en Daimon.
 
Lyra är ett väldigt livligt barn och tillbringar sin tid med att klättra på tak, kapa båtar och tillsammans med sina vänner föra krig mot tegelbruksbarnen. Men när Lyras farbror Lord Asriel anländer till universitetet men nya kunskaper om stoft, en högst kontroversiell partikell, så byts leken mot alvar och Lyra dras in i ett Äventyr på liv och död där hon får möta pansarbjönar, häxor, areonauter och änglar. Hon får besöka nya världar och hon möter Will, en ung kille från vår egen värld.
 
I Den mörka materien ställs vetenskapen mot religionen, vetgirighet mot underkastelsen och kyrkan får sig ett par rejäla tjuvnyp. Philip Pullman viker inte för att ta upp allvarliga ämnen och stora frågor trots att hans huvudsakliga målgrupp tillhör en yngre generation. Hans karaktärer är bitvis befriande ostereotypa, komplexa samt kapabla att både göra ont och gott. Det är synd och skam att inte fler vuxna läser ungdomsböcker för det finns en hel värld av välskriven ungdomslitteratur att upptäcka därute!
januari 9, 2013

Jag är en pojke med tur

av Marika

Jag är en pojke med turEsmat, 14-år, kom från Afghanistan till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. I boken Jag är en pojke med tur berättar han sin historia, som för en vanlig medelsvensson ter sig grym och nästan otänkbar. Sex år gammal flydde Esmat tillsammans med sin mamma och lillasyster från talibanerna. De skulle försöka ta sig till Kabul men under vägen tappas Esmat bort och han återfinner aldrig sin mor och syster. Denna gripande bok har Esmat fått hjälp med att skriva av författaren Monica Zak. Boken är på 60 sidor och lättläst. Ungdomar från 10 år och alla däröver kan läsa boken. Min 15-årige son sa, efter att ha läst boken: ”Den var riktigt bra!”

april 10, 2012

Ungdomsbok i Växjö-miljö.

av Marika

I boken Allt jag säger är sant händer det en hel del för Alicia, och det händer i Växjö! Alicia och hennes bästa kompis har börjat första året på gymnasiet, på Naturvetenskapliga programmet. Några veckor in på terminen känner Alicia att hon bara inte orkar med skolan, det känns som värsta slöseriet med tid. Hon hoppar av, till sina föräldrars stora förtvivlan.  Bästisen Fanny blir sur och besviken, de som skulle gå gymnasiet tillsammans och därefter åka till London! Men Alicia har bestämt sig, hon slutar skolan. Hon lyckas få jobb på ett café, ett café som jag tänker mig är en blandning av Växjöställena Palladium och Broqvists. Dessutom står hon inte ut med sina tjatiga föräldrar hemma, utan flyttar hem till sin mormor.

Detta är Lisa Bjärbos andra bok och hon låter sina böcker utspela sig i Växjö. Bjärbo skriver roligt, jag ler och fnissar när jag läser. Alicia är en super-självupptagen tjej, kaxig och rättfram. Hon är nästan lite irriterande, men väldigt rolig! Relationerna mellan Alicia, Fanny, föräldrar, mormor och även en snygging som heter Isak, är det som gör boken intressant. Lisa Bjärbo skriver lättläst och underhållande och hon har en bra historia att berätta!

mars 12, 2012

Ungdomsbok i toppklass.

av Marika

Mitt klimatkatastrofala liv av Saci Lloyd är en brittisk ungdomsbok som utspelar sig tre år framåt i tiden, det vill säga 2015.  Storbritannien har som första land i världen infört koldioxidransonering för att försöka få ner utsläppen och på så sätt hindra de pågående klimatförändringarna. Klimatet har förändrats dramatiskt. Stormar och översvämningar drabbar England och det går inte längre att lita på att viktiga saker som elektricitet och uppvärmning av hus fungerar som de ska.

Laura, 16 år, bor med sin familj i London. Hon skriver dagbok från den första dagen av ransoneringen och vi får följa hennes liv ett år framåt. I alla hus har installerats smartmätare som registrerar hur mycket koldioxidutsläpp man orsakar genom att till exempel titta på TV eller dricka vin från Australien (=skyhöga poäng på grund av flygtransporten). De som inte lyckas begränsa sina utsläpp hämtas av koldioxid-polisen och tvingas gå på förbrytarkurs för att bättra sig. Trots det dystra temat är detta en rolig bok med torr och sarkastisk, underbar brittisk humor! Laura kämpar på i skolan tillsammans med alla andra elever, de skriver uppsatser om krishantering och får uppgifter som ”undersök behovet av hjälp hos någon äldre person i din omgivning”.

Bokens roliga inledning övergår till mer allvar ju längre man läser och den blir dramatisk och kuslig. Den skrämmer upp mig på ett bra sätt och får mig att tänka efter. Jag vill definitivt läsa mer av författaren Saci Lloyd! Bokens originaltitel är Carbon Diaries 2015 och på engelska finns redan en uppföljare, Carbon Diaries 2017. Frågan är om jag kan vänta till den svenska översättningen är klar, eller om jag ska börja läsa på engelska!?

december 12, 2011

Mörker med en strimma hopp.

av Josefine

Ester Roxberg är uppvuxen i Rottne utanför Växjö och tilldelades Lilla Augustpriset 2004 för diktsviten Se upp lilla människa för snart smäller det. Debutromanen Antiloper utspelar sig i Växjö och baseras på en av författaren självupplevd händelse.

Ellen och Astrid är bästa vänner men de vet inte riktigt hur det där gick till eftersom de är rätt olika. Ellen är sportig, satsar på skolan och är något av klassens clown medan Astrid är en indie-tjej som lyssnar på PJ Harvey, spelar gitarr och gärna vill vara lite svår. Men ändå så finner de varandra den där första dagen i gymnasiet och håller sedan ihop. Snart ska de ta studenten, slippa skolan och dra till Barcelona. De borde vara glada, lyckliga, förväntansfulla. Men det är inte Ellen. Hon förändras och den tidigare så glada och sorglösa Ellen ser plötsligt ingen mening med någonting. Astrid vet inte riktigt hur hon ska bete sig när Ellen försvinner allt längre ner i vad som visar sig vara en depression. Astrid vill så gärna att Ellen ska öppna upp sig för henne och berätta om hur hon känner, men de två har egentligen aldrig haft den där djupa relationen som möjliggör den typen av samtal. Då Ellen håller sina tankar för sig själv känner sig Astrid glömd, undanskuffad och sviken och hon ifrågasätter sin egentliga betydelse för Ellen. De kanske inte är så bra vänner som hon gått omkring och trott? Eller, Ellen kanske inte tycker det i alla fall? De två vännerna glider allt längre ifrån varandra i en tid då de egentligen borde hålla ihop som mest. Samtidigt har Astrid även svårt att se allvaret i det hela och menar att Ellen inte alls behöver ta några piller, för hon är ju inte sjuk.

Boken behandlar som synes ett mycket tungt ämne. Vad gör man när en nära vän blir deprimerad? Hur gör man när viljan att hjälpa finns men inte verktygen? Även fast ämnet är tungt är boken i sin helhet inte så tung som den skulle kunna ha varit då Astrid i huvudsak är berättaren, undantaget ett antal av Ellens brev som finns insprängda i texten, vilket gör att även ljusa händelser tar sig in i allt det allvarliga och tunga. Astrid lever sitt vardagliga liv med allt vad det innebär medan Ellen och hennes tillstånd finns ständigt närvarande som en skugga, en skugga Astrid försöker ta avstånd ifrån. Astrids vardag och inslagen av glädjeämnen gör att man som läsare orkar ta sig vidare genom allt det mörka i denna viktiga bok. Författaren lämnar även en strimma av hopp i slutet för läsaren att hålla fast vid. Det finns en väg ut ur allt det mörka.

november 23, 2011

Pojkarna!

av Tina

Årets AUGUSTPRISTAGARE för årets svenska barn- och ungdomsbok har tilldelats Jessica Schiefauer!

Läs läs läs Pojkarna, om du inte redan har gjort det!

Pojkarna

november 14, 2011

Hierarkier och oskrivna regler.

av Josefine

Det finns koder. Vissa regler. Saker man bara inte gör.

I Katarina von Bredows senaste bok Flyga högt  får vi följa händelserna ur 15-åriga Vendelas perspektiv. Hon har precis börjat 9:an och tycker att det är skönt att komma tillbaka till vardagen och kompisarna igen. Bästisen Tove spanar på Loke och det skulle vara väldigt praktiskt om Vendela kunde bli ihop med Nils, Lokes bästa kompis, så att de kunde umgås alla fyra. Vendela tror nog att hon är kär i Nils men är osäker på om han har känslor för henne eftersom han vägrar visa några sådana.

I klassen råder de sedan länge inpräntade hierarkierna med Emelie som klassens drottning, Sven som snyggast och coolast och Line som den mobbade längst ner på skalan. Det har alltid varit så och ingen ifrågasätter rangordningen. Men så kommer Silja ny till klassen. Silja är inte som alla andra. Vendela vet precis hur hon skulle göra om hon kom ny till klassen. Hon skulle försöka smälta in, vara lagom. Silja är däremot allt annat än lagom. Silja tar för sig och kommer in i klassen med buller och bång. Hon är svartklädd, högljudd och struntar totalt i de inpräntade, oskrivna reglerna och sitter jämte Line i klassrummet samtidigt som hon umgås med coolingen Sven på rasterna.

Plötsligt hamnar hierarkierna i gungning och snart är ingenting som det var förut, varken för Vendela eller hennes klasskamrater. Vendela utvecklar en vänskap med den spännande Silja som hotar att komma emellan hennes och den förståndigare Toves relation. Samtidigt inser Vendela även att den arroganta, ouppnåeliga Sven kanske är mänsklig ändå, och att den inåtvända, avvisande Line är mycket modigare än henne. Vendela slits mellan viljan att verkligen få leva fullt ut och hennes upplevda krav att enbart hålla sig levande i syfte att  inte orsaka onödig oro hos föräldrarna som redan prövats hårt efter lillebroderns död.

Boken behandlar maktstrukturer, och främst då de som råder mellan tonårstjejer. Fokus ligger på relationerna mellan Vendela och Tove, Vendela och Silja samt mellan dessa tjejer och det coola gänget med drottningen Emelie i spetsen. Även kärleksproblemen finns, som nämnts, där men hamnar lite i skymundan. Igenkänningsfaktorn är hög och hierarkierna och dess konsekvenser skildras realistiskt. Det är inte så lätt att själv röra om i grytan, det behövs ofta någon som kommer utifrån och ser på situationen med nya ögon. Detta behandlas även i boken Tusen gånger starkare av Christina Herrström, vilken det nästan är omöjligt att inte dra en parallell till. Även där är rangordningen inpräntad sedan länge men ifrågasätts av en nytillkommen tjej med starka åsikter och mod att förändra och ifrågasätta. Dock behandlar böckerna olika typer av maktstrukturer då von Bredow alltså främst betonar dem tjejer emellan medan Herrström även lägger fokus på relationerna mellan tjejer och killar och mellan klassen och dess lärare.

Flyga högt är en fin skildring av den verklighet som jag tror mig veta att många högstadieelever befinner sig i. Den skildrar såväl de dramatiska händelser som följer på Siljas uppdykande som vanliga, vardagliga händelser. De oskrivna reglerna är inte lätta att sudda ut och det krävs mod att göra uppoffringar som leder till att hierarkierna kan raseras eller åtminstone fås i obalans, men denna bok visar att förändringar helt klart är möjliga bara viljan och modet finns.