Katedralen vid havet heter Ildefonso Falcones roman. Den utspelas i 1300-talets Barcelona, i en omvälvande tid där pesten härjar och rigida maktförhållanden styr. Individers positioner och status ändras snabbt med förändrade ekonomiska förhållanden och lämpliga giftemål, som ibland realiseras med hjälp av hotelser och tvång. Intriger är inte ovanliga och det finns stora skillnader mellan fattiga och rika och hur dessa olika grupper av människor behandlas. Människor säljs som slavar och är således andras egendom. Att köpa sig fri går an inom vissa gränser, i alla fall i Barcelona, men det är inte helt lätt. Det finns alltid en och annan som gärna använder sin godtyckliga makt.
Huvudpersonen heter Arnau Estanyol, vars liv i grunden är ett elände, men p.g.a. vissa omständigheter ändras till sin motsats – i alla fall för ett tag. Han är en av dem som deltar i byggandet av katedralen Santa Maria, som skall bli folkets katedral. Han bär stora stenar på sin rygg och godkänns att bli en av bastaixerna, en uppskattad grupp män. I brist på pengar uppskattas andra värden, som exempelvis styrka och uthållighet och hos bastaixerna av naturliga skäl muskelstyrka.
Boken är spännande läsning. Man vet aldrig vilken riktning saker och ting tar i människors liv. Man kan i och för sig ana. Till viss del liknar den en saga för vuxna med ett relativt lyckligt slut. En annorlunda bok där 1300-talets Barcelona nästan doftar genom sidorna. Öppna gärna boken och lukta…
Boksynt 